< Tillbaka till översikten

Rubin - skönhet och osårbarhet, kärlek och styrka, rikedom och visdom

Rubiner har alltid varit mycket uppskattade i Asien, och historierna härifrån är många. Den persiska shahen Jahan (1627–58) delade med sig av sin expertis om ädelstenar från sin påfågeltron med bland annat 108 rubiner. I Indien och Kina använde man rubiner i ornament. De murades in i fundamenten på byggnader så att byggnaden skulle få en lyckosam framtid. Enligt legenden erbjöd den kinesiska kejsaren Kublai Khan en hel stad i utbyte mot en enorm rubin.

Rubinens kemiska sammansättning och särskilda kännetecken

Rubinen är som safiren en variant av mineralet korund, men en korund av smyckeskvalitet är sällsynt. Bland ädelstenarna överträffas rubinens hårdhet på 9 på Mohs skala bara av diamanter och moissaniter i hårdhet. Den allra vackraste färgen beskrivs ofta som "duvblodsröd".  

Den första syntetiska rubinen framställdes 1837. Rubinen användes inom vetenskapen och exempelvis utvecklades de första lasrarna med syntetiska rubinkristaller. Från 1910 kom de första i smyckeskvalitet ut på marknaden från Verneuils laboratorium.  

Fantastiska rubiner ​​i kungliga juvelset

Några av de finaste i fråga om skönhet och färg är "Edward’s Ruby" som väger 167 karat och som kan ses på British Museum of Natural History i London och "Rossers Reeves Star Ruby" på 138,7 karat som kan beskådas på Smithsonian Institution i Washington, D.C. Det julvelset som kronprinsessan Mary av Danmark ofta bär vid högtidliga tillfällen kommer från Napoleons tidigare fästmö Désirée som hon förde med sig till Sverige när hennes make Jean-Baptiste Bernadotte blev kronprins av Sverige. Drottning Ingrid testamenterade det till kronprins Frederik varför den i dag bärs av kronprinsessan Mary. Detaljerna kring det vackra rubinsetet kan man bland annat läsa i Nina Halds bok “Eventyrlige Rubiner”.